Kvällar!

Hej, det var ett tag sen jag vet, men tyvärr så försvann min skriv motivation ett tag. Men just nu har jag så mycket i huvudet som jag måste få ut. Here we go!

Som ni kanske inte vet så blev jag singel föra söndagen, jaa tyvärr så blev det så. Men livet går väl vidare ändå... Tyvärr så måste det ju göra det fast man bara helst vill lägga sej ner och dö. Men man ska inte tänka så men det blir lätt så, speciellt när mina känslor fortfarade är dom samma som innan. Det är sjukt jobbigt för tyvärr så bor vi i samma internat hus så man ser varandra varken sej man vill eller inte.

Just nu vill jag inte se henne för jag blir så jävla hatisk och bara stänger in mej och kollar inte på henne, jag vill kunna vara hennes vän men det är så sjukt svår när det har gått sådan här kort tid och eftersom jag fortfarande älskar henne. Men tillbax till den hatiske delen, jag vill inte bli hatisk, men det bara blir. Jag vill kunna se henne utan och vilja bryta ihop och bara springa därifårn. Det värsta är att det gick så snabbt, och att jag fortfarande känner som jag gjorde innan, så för mej känns det bara som om vi bråkar, men så är inte fallet denna gång... Så skulle jag få chansen så skulle jag krama om henne och kyssa henne precis som innan för i mitt huvud så är det fortfarande vi. Men det är väl sånt som man kommer underfullmed med tiden får jag hoppas, för i denna "låssas" värld kan jag inte fortsätta leva i.

Älska, jaa det var ett stort ord men jag gör faktiskt det. Jag älskade/älskar henne, i mitt huvud så hade jag byggt våran framtid, man ska inte göra sånt när det inte har gått så lång tid men allt känndes bara så rätt. Jag har aldrig kännt så för någon förut. Allt gick så fort redan från början och i det tempot fortsatte det, så att fantisera och bygga framtiden vart bara så sjävl klart. Men förra söndagen så raserades hela min värld, eller det jag trodde skulle bli min värld. Så just nu är jag inte mej själv, jag har börjat spela tv/data spel som jag gjorde när jag var yngre, visst det är väl inte helt fel och det är ju som sagt ganska mycket jag. Men jag hade kommit ifrån det när jag flyttade hit, jag trodde jag hade blivit vuxen, eller det har jag men mina barnsliga sidor finns kvar! Och det är jag så sjukt glad över, trodde jag hade gått och blivit en helt annan person men så var inte fallet!

Just nu försöker jag bara klara av skolan men jag har även börjat söka jobb och kollar på lägenheter inne i Lindesberg med Sofie. Förhoppningsvis så blir jag och Sofie "sambos" i maj! Det kommer bli så jävla awesome ifall det händer! Men det tror jag nog! 

Just detta med lägenhet är ganska lockande för att flytta hem igen efter att ha bott hemmifrån fråm augusti till maj känns inte så jävla lockande, det känns som att ta ett steg tillbax i sin personliga utväckling. Jag känner att jag kommer kunna klara av att bo själv och vad allt det innebär för det har jag bevisat för mej själv nu!

Förlåt för detta röriga och helt osammanhängande inlägg men det var bara lite jag behövde få ur mej, men tyvärr så kommer nog allt ligga kvar och gnaga ett tag till men det är väl sådant man får leva med!

Nej nu måste jag sluta skriva för jag hade tänkt lägga mej tidigt ikväll men så vart det ju inte! Nu blir det att sätta igång en säsong av Family guy och somna till det! En älsk värd serie det är asså!

Rubrikerna passar ganska bra in här, för att jag blir alltid så sjukt sentimental på kvällna! Det är vidrigt, orkar inte bli mer depp än vad jag redan är och speciellt inte när jag ska sova! Aja bajs på sentimetalhetskit!

Aja jag hoppas vi hörs snart igen, antagligen så kommer jag nog fortsätt tjata om detta ett tag till men tappa inte hoppet för att även jag ska kunna komma tillbax till mer vanligt bloggande och inte bara massa tankebajs! Aja hare göttans!

//J.A

>Svårt?<

Nu sitter jag och skriver direkt från tanke till blogg... Såg en bild på ett ex och kom på att dagens fundering blir över att vara singel!

Efter mitt senaste förhållande så har jag inte tyckt det har varit svårt eller jobbigt alls att vara singel, jag har nog tyck det är skönt... Men är man verkligen singel efter att man har gjort slut med någon? Efter att man sagt dom orden, är det verkligen över då?

Nej är mitt svar på denna fråga, för efter att man gjort slut så går man och tänker på alla minnen man har och man blir ständigt på mind om den andra... Genom saker man gjort eller saker som den gör... Man blir smsad och kontakdad på olika sätt och vis... Visst det är ganska skönt att se att den andra inte kan släppa en riktigt ännu men det är jobbigt samtidigt...

Nu vart detta tänkade väldigt osamanhängande osv men som sagt det kom direkt fårn tanke verkstaden!

Gillar du dessa slagsinlägg? Eller ska jag bara hålla mej till det vanliga? Vad tycker du? Jag vill ha din åsikt så snälla kommentera!

C ya / J.A